..oooch så sitter man på bussen igen och åker åt "fel" håll. Vill inte lämna. Framförallt inte när jag misstänker att vi kanske inte kommer ses på några veckor på grund av att skolan tar över mitt liv mer och mer nu inför det stundande sommarlovet. Vemod är känslan och verkligen inte min vän. Vill inte lämna den som får mig att må så sjukt bra även om vi skulle umgås dygnet runt, hela tiden. Det suger att behöva åka ifrån. Framförallt när min "programansvarige" har vart utomlands och först idag meddelar att hon har lyckats flytta på morgondagens föreläsningar.. Så EGENTLIGEN hade jag kunnat stanna till tisdag. Får jag veta mindre än en timme innan min redan bokade buss mot Jönköping går. Kul. Men jag får ta det för vad det är och använda ledigheten till att jobba som tusan så jag kanske kan åka hem iallafall en gång till innan sommarlovet.

Mycket tankar men nu har jag tömt huvet för en stund. Ska fortsätta i min pocketbok, hoppas att resan och veckorna går undan fort! Hejs!